tisdag 17 november 2009

sympati för mr. häst

På ett litet utebord utanför terrassen, utanför verandan, utanför salongen, utanför hela den vitmålade enplansvillan i fransk stil, utanför Nice, utanför lyxkvarteret med sin interna sol som alltid lyser mest innanför staketen, utanför postkontoret som inte alls ligger här, utanför ett mycket välsvabbat golv där barn halkar så fort de rör sig utanför rummen, utanför den inglasade verandadörren och den lilla trappan av trä som leder fyra meter ut i gräsmattan har en häst slagit sig ned.

Du lägger en sockerbit i kaffet. Det skulle du inte ha gjort. Nu är det kaffe, häst och kopp över hela din hand och över duken.

- Längtar du tillbaka till travbanan? frågar du din nytillkomne gäst i ett försök att vara artig trots att det helt uppenbart är han som förstört den goda stämningen.
Hästen svarar inte. Han har skygglappar över ögonen. Båda ögonen. Du skådar honom i munnen. Det står följande:

"Du har fått ett brev, i brevlådan. Den ligger utanför huset."

Du rör dig motvilligt genom en tjugo meter lång (gräset) lust att rida barbacka (hästen) mot staketet och sen längre till vänster (brevlådan) medan texten blir allt mindre sammanhängande och läslig (det börjar regna) och barnen (dina) springer ikapp. De har kortare ben men är ändå snabbare, är det inte underligt? Barn är designade på ett sätt som alltid har förmågan att irritera. De springer före och hämtar brevet, räddar det ur sin blöta fälla, sveper det ur vattenmassans hårdhänta våld och nu är du trött på den här meningen. Lyder:

"Trams är..."

Punkterna ingår inte utan känns bara. I magen.
- Öppet för tolkning? frågar du din nya vän Häst.

Han låter ljuda ett gnägg som spelar över gräsmattan, klapprar mellan staketen, travar mellan sovrum och sovrum tills allt material är insamlat. Sedan, i ett mycket olyckligt antiklimax, har han den dåliga smaken att somna. Du får själv tolka upp efter honom. Ända till natten sover han, medan du sjunger alla låtar på temat häst du kan. Barnen sover, mycket långsamt och du tänker: "Ha ha, vem är det som är långsam nu egentligen". Morgonen kommer när du släckt alla lampor, rivit alla hus och fått fri uppsikt över de vida havrefälten. Utanför, där en väg...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar