lucka 13: kanin

Så mörk är natten i midvintertid,
du sitter med kyliga öron
man ropar ditt namn ifrån köket-

Du lystrar. Nu hörs det inte längre. Klockan är fem minuter i midnatt.

Skuggorna ruva
i alla tysta rum
ljus som av vingar,
väggarna flackar

Buren är låst. Du hugger tag i luckan. Din uppväxt har gett dig starka tänder.

Ingen dager synes än,
hallen spår om värme
du smiter genom öppningen
till ett kök med mindre natt

Det hänger lakan ovanför dig. Nu hör du sången bättre. Det är ditt namn, men orden är helt fel.

Så är du hitkommen,
elva nätter före jul
nästan varm och ljus i pälsen-

Någon är i köket. Du skuttar till, råkar välta något. En fräsande het smärta går upp över ryggen. Klockan slår tolv.

Midnatt råder,
glöggen står och kokar
tassarna är varma
händerna är varma

Du försöker skutta bort. Allt är kletigt och ont. Någon kommer närmare, sträcker sina händer-

-rakt genom halsen, sträcker en pil av något argt genom hela ditt huvud.

Du rör dig bort, bort. Dina fjät är för tunga. Natten är för stor, för stum.

Alla lakanen lyser. Det är en ljusklar hägring. Detta händer inte på riktigt-

Snön glänser utanför.
Tvåtusen år av
Drömmar med vita ljus.